Underbart bra och riktigt dåligt

Vi har varit borta över helgen. På ett spa. På ett strandbad. Isskrubb. Aromabastu med citrusdofter. Hamam som i Turkiet. Fotbad som i Malaysia. Lerinpackning av kropp och hår som i Marocko. Vilsamma simturer i saltvatten. Vilande i gigantiska bäddar för två med kryddigt te, salta mandlar och mörk choklad. Vi har njutit. Druckit lite bubbel och firat en del saker för oss själva. Som har med framtiden att göra. Och vi har ätit. Lite kolhydrater. Kanske mest i form av socker, för bröd vill jag verkligen inte ha längre. Och ändå. Våra magar svällde. Men vi började båda hosta. Rossla. Och jag börjar undra - hur gjorde vi tidigare? Hur lät vi? Rosslade vi lite jämt utan att ens märka det? För nu är det påtagligt. Och det går fort. Så med vattenstunderna i godaste minnet lägger jag också till det andra - att kolhydraterna får oss slemmiga i halsen ganska snabbt. Lite läskigt är det allt. Och jag tror inte att vi är känsligast i världen. Kanske bara att det visar sig så snabbt och tydligt när vi låtit bli det sedan början på året? Ja vad är vad egentligen. Klart är att de där kolhydraterna, de är inte bra för våra kroppar. Inte för min, inte för min mans. Och jag tänker på alla andra inflammationstillstånd som kan finnas i kroppen. Länge. Innan de ger sig till känna. Lite läskigt är det allt. Eller vad säger du?

Näsandning, djupandning och lugn

Såg ett program med Oprah för ett tag sedan. Hon brukar ha med sig en läkare ibland i studion. Han är väldigt engagerad i vad han än pratar om. Den här gången var fokus på andetaget. På att andas via näsan. Som frigör en gas som påverkar olika delar av kroppen. Läkaren var uppspelt och sprallig. Bara av att andas med näsan kan du förbättra din hälsa. Yogar man så vet man det. Har du dessutom en liten unge i din närhet  ser du att andetaget också går långt ner i magen. Stänger du munnen och andas via din näsa har du alltså redan hjälpt dig själv ganska långt. En del säger att yogaandningen är tvärtom. Men den är ju som vi andas från början, innan vi drar upp andetaget och låter nyckelbenen ta hand om den. Som när vi stressar. Jag andas alltid långt ner i magen. Jämt. Hela tiden. Och via näsan. Men jag funderar nu på hur det hela hänger ihop med att mitt hjärta slår hårt ibland. Om stressen inte finns i andetaget hos mig men ändå är närvarande, kan det då vara så att hjärtat slår för hårt? Klart är att stressen i mitt arbetsliv måste bort. Eller rättare sagt, jag måste distansera mig från den. Man hinner det man hinner. Förutom mitt djupa andetag och min näsandning vill jag ha mitt lugna hjärtslag också. Också.

Ren andning

Jag går till doktorn för en kontroll. Han säger -ditt andningsljud är helt rent. Det kanske inte låter som något speciellt. Men för mig är det det. Det har jag inte hört tidigare. Det har alltid varit beskrivningar som, det låter tätt, du har ett konstigt gnidningsljud,  har du astma? eller har du kol? eller ojoj, här var det rossligt och pipigt. Oavsett varför jag varit hos läkaren. Så ni förstår vilken stor grej det är. Jättestor faktiskt. I mitt liv. Sedan finns det annat som inte är tipptopp. Men det här, det är ett kvitto på att jag förutom yogan även hittat rätt med maten. Så alla ni kolhydratälskare :) -  tänk vilken skillnad det blev i mitt liv av att ha dragit ner på dem rejält. Med sockret i spetsen som ju också är en kolhydrat. Jag önskar dig samma upplevelse!