När jag undervisar mycket, som det har blivit ett tag nu, med en hel del individuella lektioner plus mina grupper, då har jag ännu större behov av min egen yoga. Men det går trögt när jag är trött. Samtidigt vet jag att jag behöver det extra mycket då. I morse var en sådan morgon när jag måste övertala mig själv till att yoga. När inget kroppsligt eller mentalt sätter hinder. Egentligen. När egot säger nej nej nej. Då gör jag. Det går sådär. Känns segt trots att jag är starkare. Ni som yogat ett tag känner säkert igen det motståndet som bara finns där ibland. Men numera böjer jag min nacke när det inträder. Fokuserar på vad jag ska göra än mer. Andas andas andas. Och så är jag i det. Igen. Plötsligt har jag gjort både min serie och mina asanas efteråt. Lite stel och motvillig kropp. Men ändå. Ändå. Skön helg på er!
Vet du, det är så skönt när man fått in yogan som en (positiv) daglig rutin. Trots det där moståndet så gör man sin yoga och bara det i sig får en att må bättre efteråt. :)
SvaraRaderaHoppas att du har en solig lördag! Kram
Och skön helg till dig! Kram!
SvaraRaderaKänner igen det där i mycket. Ibland finns det ett motstånd ibörjan som släpper bara man tar första steget. Hoppas helgen var fin.
SvaraRaderaTack hörni! Helgen var fin. Mjuk och medgörlig :)
SvaraRadera