I just did it

Måttfull. Har jag inte varit tidigare. Lite mer nu. När det har varit gott med en kopp kaffe har jag helst druckit en till. Direkt. Min lärare sa något oerhört träffande angående just den här situationen. Han hade varit och druckit kaffe med en god vän. Ville dricka mer kaffe. Let's have another good cup of strong coffee, sa min lärare. Hans vän svarade - but we just did that. We just had one god cup of coffee. We just did it! Den koppen är drucken. Och just det där. Att stanna i det. Jag har just druckit en jättegod kopp kaffe. Andra koppen smakar aldrig lika gott. För mig. Det är bara något som jag tänker. Faktiskt. Så nu tar jag en stor kopp kaffe på morgonen, rör ut lite äkta vaniljpulver med kokosfett. Det blir jättegott. Men en kopp räcker. Verkligen. För jag har ju just druckit en god kopp kaffe :)

Kaffe!

Kaffet kommer och kaffet går. I mitt liv. Jag har ibland hållit upp med kaffe i flera år. Ja faktiskt i flera år. Men längtar och saknar och framför allt den sociala delen. När jag ändrade min kost för mer än ett år sedan så drack jag plötsligt mer kaffe igen. Mer och mer ville jag ha. Som ett ökat behov. Jag vet inte om det hängde ihop på något sätt men så var det för mig. En slump kanske. Nu är det istället tvärtom, jag dricker en kopp kaffe varje morgon. Världens godaste. Men inte mer. Dricker jag mer så känner jag av det i magen. Ja så enkelt är det. Och jag är återigen vid den där skiljevägen, ska jag sluta med det eller inte? Generellt är jag emot förbud och att placera in mig i fack, det bästa från olika världar är min melodi. I många delar. Men nu så låter jag den där enda koppen vara den enda koppen. Och magen mår fint. Kroppen också. Det är det där med sinnet, hur gott låter det inte att säga - ska vi ta en kopp kaffe? Det låter inte alls lika gott i mina öron att säga så om te. Men ändå. Och te, ja jag vet, det finns hur många goda som helst. Just nu är favoriten ett grönt te i lös vikt med gojibär och havtorn. Det är beroendeframkallande. Doftar så gott. Är gott. Men jag vill gilla te för sin egen skull, inte som istället för kaffe. Nu blir det minimal kafferanson och mera te. Eller kanske någon annan varm dryck. Vad dricker du helst?

Kaffe och hjärtslag

Skrev här om mitt hjärta. Två helger har jag haft ett långtids-EKG på mig. 48 timmar. Det har varit lite knöligt men självklart gått. Jag vill ju göra undersökningen för att kanske utesluta något. Den här helgen har mitt hjärta riktigt bankat. Och bankat. Och jag börjar fundera på mitt kaffe. Kan det vara så att hjärtat slår hårt av för mycket kaffe? Eller är jag helt ute och cyklar nu? Kan det vara så att ju känsligare man blir ju känsligare blir man. Tycker nämligen att idag, när jag kopplat bort mitt EKG, då har hjärtslagen varit hårda hela eftermiddagen. Nästan rusat. När jag tänker på vad jag gjort, så har jag druckit kaffe. I omgångar. I olika grupperingar. För att det är gott. För att jag blivit bjuden. Och så var jag där igen. Dags att dra ner på kaffet hursomhelst. Men ändå, har du någon erfarenhet kring hjärtslag och kaffe? Kanske betyder kaffet ingenting i sammanhanget. Men jag tror faktiskt att det gör det. Vad tror du?