Två storlekar

Köpte jeans härom dagen. Gick in i en affär, tog min storlek och provade. Allt hängde löst. Jag kollade om jag hade tagit en modell som var lösare i modellen. Nej. Provade mig vidare. I alla modeller till slut. Jag har gått ned två storlekar. Utan att jag riktigt märkt det. Det är helt otroligt när jag tänker på det. Att lågkolhydratkosten funkar hela tiden. Jag tappar lite av min vikt och omfång lite då och då, utan att jag funderar eller bryr mig. Det är klart att det är skönt. Det är klart att jag vill ha en stark kropp som mår bra. Men lite mage har jag alltid haft även när jag vägde mycket mindre. Men jag vill inte ha en stor mage. Och den är på väg bort. Jag ser det nu när jag tar på mig mina nya jeans. Jag tror att det enkla svaret finns i att det inte är en bantningskur, det jag gör, det är ett sätt att äta som passar för livet. Lågkolhydratkost. Sedan gör jag avsteg ibland för att situationen är sådan eller för att jag helt enkelt vill äta hemmagjord knäck som jag bjuds på. Men det är undantagen. Det viktiga är ju vad som sker oftast. I vardagen. Så ja, nu har jag gått ned två storlekar. Lite häpnadsväckande i sin enkelhet.

Jag - en saffran-oholic

Jag älskar saffran. I fisksoppa. I grytor. Men mest av allt i bröd. Och då närmare bestämt saffransbullar. Eftersom jag nuförtiden inte använder mig av vetemjöl eller jäst när jag bakar var det ett litet test idag. Jag gjorde lussebullar, vanliga saffransåttor med kokosmjöl och bakpulver istället. Nja. Det blev inte jättegott. Jooodå försäkrar min man mig men jag som vill begrava tänderna i det där fluffet får nog tänka om. För de blir ju inte så höga och mjuka när man inte bakar på mjöl. That's a fact. Men i alla fall. Vänjer mig nog för vetemjölet är borta ur mitt liv, jag vill må bra. Har du gjort några saffransbullar eller tycker du att jag är alldeles för tidigt ute? Jag älskar inte bara saffran utan också julen, glöm inte det :)

                                                            Smeten blir lite kladdig.




 Ojästa, hälften med russing, hälften utan.
















Klara men inte fluffiga :)

Nyponsoppa och långpromenad

Första andningsveckan klar. Sovit med tejp varje natt. Vaknar dock inte varje morgon och har den kvar, men de morgnar jag gör det känns det extra fritt inombords. Gått några långpromenader i veckan med stängd mun och yogar ju alltid med stängd mun. Övat lite med relaxatorn och det är inte klokt vad det tar i magmusklerna när man använder sin diafragma till att blåsa ut luften. Upplever att min utandning är lite längre än tidigare. Vill träna mer med den.
   Tvättar sofföverdragen och gör allt jag inte hunnit med tidigare. Sköna lördag. Långpromenad i den klara luften. Träden står blickstilla och andedräkten är inte lika tydlig när man stängt sin mun. Förstås. Man förlorar ju inte lika mycket vätska då. Bakat bröd på kokosmjöl och ägg, dricker hemmagjord nyponsoppa som smakar barndom och extra gott när kinderna är röda. Dricker först kaffe och sen nyponsoppa, skön kombo.

Nyponsoppa; blanda 6 dl kallt vatten med nyponmjöl, 0,75 dl och lite vaniljpulver. Koka upp. Tillsätt eventuellt någon sötning när soppan är varm. Jag använder honung ibland. Idag tog jag agavesirap, naturligt sött som inte höjer blodsockret. Så mustigt gott! Kan dricka kall och varm.

Måne, kokosfett och långsamhet

Det var fullmåne i natt. Blir alltid lite upp och ned av den. Oftast någon dag innan månen är full. Jag tar det varligt, yogan är som en skugga av sig själv de dagarna. Och det känns fint. Fick äntligen hem mitt deodoriserade kokosfett igår, det som jag har i kaffet på morgonen och som jag använder när jag inte vill att allt skall smaka kokos. Jag gillar kokossmak. Ibland. Men inte i allt. Samtidigt vet jag att kokosfett är väldigt nyttigt och går direkt till förbränning. Ger mig energi helt enkelt. Men har tagit det långsamt och lugnt hela morgonen. Fick stå i bilkö en stund på grund av en bilolycka. Då far tankarna. Och långsamheten sprider ut sig ännu mer. Tänker på allt och ingenting. En stillsam dag med röda löv och grå himmel.