Köpte jeans härom dagen. Gick in i en affär, tog min storlek och provade. Allt hängde löst. Jag kollade om jag hade tagit en modell som var lösare i modellen. Nej. Provade mig vidare. I alla modeller till slut. Jag har gått ned två storlekar. Utan att jag riktigt märkt det. Det är helt otroligt när jag tänker på det. Att lågkolhydratkosten funkar hela tiden. Jag tappar lite av min vikt och omfång lite då och då, utan att jag funderar eller bryr mig. Det är klart att det är skönt. Det är klart att jag vill ha en stark kropp som mår bra. Men lite mage har jag alltid haft även när jag vägde mycket mindre. Men jag vill inte ha en stor mage. Och den är på väg bort. Jag ser det nu när jag tar på mig mina nya jeans. Jag tror att det enkla svaret finns i att det inte är en bantningskur, det jag gör, det är ett sätt att äta som passar för livet. Lågkolhydratkost. Sedan gör jag avsteg ibland för att situationen är sådan eller för att jag helt enkelt vill äta hemmagjord knäck som jag bjuds på. Men det är undantagen. Det viktiga är ju vad som sker oftast. I vardagen. Så ja, nu har jag gått ned två storlekar. Lite häpnadsväckande i sin enkelhet.
andetaget - allt som finns - allt som krävs - ALLT - om vi inte andas då dör vi. krångligare än så är det inte. egentligen. men själva andetaget är en hel kunskap i sig. och vetenskap. jag vill hitta det magiska andetaget. det som gör all skillnad. inuti. som blir utanpå. Välkommen till det som handlar om att andas. annorlunda. medvetet. fokuserat.Men också till det som handlar om mat och sömn. Delar som blivit allt klarare för mig hur viktiga de är. Just för mitt andetag.
Visar inlägg med etikett kroppen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kroppen. Visa alla inlägg
tisdag 3 december 2013
tisdag 28 augusti 2012
Lyhörd
När man yogar blir man så uppmärksam på kroppen. Vad som känns, att det känns och ofta mer och mer. Jag tänker att det beror på att man skalar bort lager efter lager i sin kropp och blir helt enkelt mer lyhörd. Samma är det med maten för mig. Och det finns inget jag kan likna vid att äta LCHF, min kropp reagerar direkt nu när den får vetemjöl eller socker, eller andra dåliga kolhydrater. Jag har ätit helt vegetariskt under perioder av mitt liv, men jag har aldrig mått riktigt bra på det. Magen har inte fungerat, jag har varit konstant svälld, blodsockret har svajat och tankarna på mat har funnits där som en grundton. För att jag inte blivit nöjd i min kropp. Tror jag. Nu funderar jag aldrig på mat. Jag äter naturligtvis, jag äter riktigt gott, men däremellan så ägnar jag inte maten en tanke som förut. Det är så befriande. Och det är så intressant att när jag tagit bort det som ofta är en självklarhet i vegetarisk kost, nämligen kolhydrater, då mår jag fint. Det är som den kosten är andra pusselbiten i min kropp. Tillsammans med yogan känns det som jag är på väg nu. På riktigt. Lyhörd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)