Kan det bli coolare?

Ni vet jag har uteslutit kolhydrater sedan några månader. Inte fanatiskt men oftast. Och jag har mått gott av det. Av att tillsätta fett i min kost. Riktigt fett. Och sockret har fått ge vika. Efter några veckors huvudvärk har jag mått fint. Bättre än jag hade trott. Nu på yogakursen visste jag att det inte skulle bli helt enkelt, så vi sa att vi tar det som det kommer. På den lilla marknaden har vi köpt grönsaker. Och färskare och mer ekologiskt går inte att få tror jag :) Ingen har råd med något konstgjort gödningsämne ens, där vi varit. Och jordgubbarna var precis mogna. MEN. Fettet var svårt att hitta. Där vi precis vänt båten har de precis påbörjat resan med att ta in skräp. Yoghurt med mestadels socker och tillsatser och 0.5 % fett. Grädde som inte såg fabriksgjord ut hittade vi inte. Så jag åt lite bröd. Några gånger. Mest för att inte krångla. MEN. Efter några dagar började jag småhosta, slem hade bildats i luftvägarna igen! Och det slog mig, jag har ju ändrat kosten lite. Det jag har förstått när det gäller just mig och min kropp, det är att vete förmodligen är den största boven, spelar ingen roll om det spelt och hanterat på bästa Saltåkvarnsvis. Min kropp kan inte hantera det. Och jag bildar slem. Förmodligen inflammationer i mina luftvägar. Hela tiden. Därför var det extra härligt att komma hem. Köpa vispgrädde till kaffet. Äta rysk yoghurt som 17 % fett. Och MÅ BRA. Frukten saknar jag inte ens! Tänker inte på det längre. Vill inte ha. För att kroppen inte vill. Nu när jag rensat ut det. Bär däremot är gott, men jag äter inte lika mycket längre heller. Visst är det fantastiskt?! Och att mitt andetag är rent. RENT. När jag inte bryr mig om vete. Kan det bli coolare när man hittar rätt? Egentligen?!

Practice eller träning?

Ibland tror jag att ordet träning i yogasammanhang ställer till det i onödan. Människor uppfattar det som något som är som gymanstik eller till och med akrobatik ibland. Och många gör rörelser de inte bör göra, utan att veta om det och skadar sig följaktligen, i nuet eller längre fram. Det är en andlig disciplin, som sker fysiskt. Och om man vill hitta ännu en skillnad i vad det är så tänker jag andetaget. Man utför sina positioner, rörelser eller serier eller om ni vill asanas, vinyasas, kriyas till sitt andetag. Och där är den största skillnaden. Tänker jag. Att man andas och kroppen rör sig inte bara med muskler, leder och kroppsdelar. Det är energin som får den att hitta flowet. det som gör skillnad i att utöva yoga är att det är andningen som är verktyget. Mer än kroppen. Egentligen. Så tänker jag. Så fungerar det för mig idag. Och det är en helt fantastisk känsla när andningen flyter runt och får kroppen att orka hur länge som helst ibland, känns det som. Som får kroppen att vakna till liv och vara precis så intelligent som den är. Hur tänker du?

Inre massage

Vaknar långsamt. Har tagit för vana att ligga still och andas igång mig. Hela systemet. Jag andas långt ner i kroppen och det rör sig i min mage, under naveln. Och jag styr från centrum. Går vidare. Tänker mig mitt andetag som flödar fram i mina yangkanaler på utsidan av benen, yinpassagerna på insidan och vidare upp i ryggen och armarna. Insidan av bålen. Tänker mig det hela som en inre massage. Vilket det faktiskt blir :) Och det är vilsamt. Reser mig stilla. Öppnar balkongdörren och skrämmer några rådjur som står i trädgården och äter kastanjerna som ligger överallt. Luften är fuktig men ganska varm. Dimman lättar på olika ställen och löven mjukt mjukt gula. Imorgon är det november. Och allt känns fint. Godmorgon!

Babyandning

Mitt lilla barnbarn. Hon andas med magen. Hela tiden så är det där det rör sig när hon snusar. Vi har ju gjort det från början, andats så. Och så händer annat och vi drar upp andetaget så långt när vi blir stressade, trängda eller rädda. Utan att vi riktigt noterar det. Men hennes lilla mage, den rör sig precis som den ska. När hon andas. Snusar gott i min famn.

Nära stjärnorna

Vaknar tidigt tidigt. Fortfarande lite natt. Tänker på när vi var på Ishotellet för 10 år sedan. Efter en natt i det fantastiska hotellet så bodde vi några nätter i en stuga. Med takfönster. Så man kunde se norrskenet. Norrsken som är som ett flödande andetag. Tänk vad jag vill se det igen! Om vi hade ett takfönster skulle stjärnorna vara ännu närmare mig. Och min vän. Men när jag andas kan jag tänka mig till stjärnorna. Och ett eget norrsken. Så sakta, så stilla. Sedan glider jag in i sömnen igen. Andas...

Nummer ett

Kondisbesök. Lyxar till det med en latte, som jag inte kunnat dricka på månader. Och bakelse med mycket hallon och grädde. Disigt ute och varmt. Skön halsduk och yllejacka. Träffar en kär vän och vi fikar. VI pratar och fikar. Skrattar och gråter. Hon gråter emellanåt, hennes mamma dog förra lördagen. Livet drabbar oss lite mer ibland. Sen skrattar vi åt andra saker. Pratet flyter. Och vi talar om hur lätt det är att dra upp andningen när det gör ont i själen. Hur lite man vill dra ner andningen i kroppen, för den känns på något vis för mycket ibland. Hon tränar medicinsk yoga och har stor hjälp av sitt andetag. Nu. Också. Tänker att det verkligen inte spelar någon roll vilken stil man tränar. Andningen är ändå nummer ett :) Andas djupt mina vänner, i glädje och sorg och ha en alldeles förträfflig helg!

Fokus

Varje andetag med fokus går att dra ner långt i kroppen. Jag har till och med svårt att andas högre i kroppen efter ganska lång tids yoga. Där andetaget alltid varit min vän. Men jag har också haft problem de senaste åren efter en akut galloperation. Där jag var sjukskriven länge och där man sa att jag inte syresatte mig. Hur mycket fokus jag än lade där... Nu går jag vidare och letar efter mitt andetag. Ännu mer fokus :)

Frostigt andetag

Tänk att det blir varmare i luftvägarna av att andas via näsan när det är kallt. Som idag. Frostigt fantastiskt vackert ute. Sol. Vita frostsjok som ligger längs skogsskanten och sänkan har en liten dimbank. Jag andas nästan alltid genom näsan nu för tiden. Det är faktiskt så att jag lägger märke till när jag öppnar munnen och andas. Helst vill jag ha den stängd. Som idag. Och värma min luft lite grann.

Andas långt ner i benen

Att ta sig ner längre i sin egen kropp med sitt andetag, det är en upptäcktsfärd. Att känna när andnngen faktiskt rinner ner längs utsidan av mina ben. Då väcks något annat. Energin som slumrat men som gör sådan skillnad när man styr den. Som man gör när man andas medvetet och utpekat. För sig själv. När man koncentrerar andningen till olika kroppsdelar. Var det ska kännas på inandning och sedan på utandningen. Men först inandningen :)

Andetaget - livet

Om vi inte andas då dör vi. Krångligare än så är det inte. Egentligen. Men själva andetaget är en hel kunskap i sig. Och vetenskap. För det finns mycket statistik och mätningar gjorda. Jag vill hitta det magiska andetaget. Det som gör all skillnad. Inuti. Som blir utanpå. Så välkommen hit! Till det som handlar om att andas.