Varit borta. Länge. Fyra veckor. Och när man inte är hemma blir maten och det andra så annorlunda. Det mesta har varit sig likt förutom att jag ätit nästan bara vegetarisk mat. Och magen har som vanligt protesterat. Tyvärr. Det är som det är. Viljan och det andra har inget med det att göra. Men hemma igen kan jag äta precis som jag vill. Eller inte äta vissa saker. Jag återgår så sakta till min vardag. Den innehåller förstås mer fett och jag blir mättare, mår bättre. Förstås. Min yogalärare pratade om att det inte är negativt att äta kött, inga mängder, men ibland. Det han däremot sa som jag har tänkt på en del sedan dess är att den dödsångest djuret känner innan slakt, det finns med i köttet. Såtillvida att det skapar en slags turbulens i kroppen. Det är inte något jag känner av, någon gång kanske det varit så, har svårt att dra mig till minnes. Men ur det resonemanget föddes en annan tanke. Ett djur som är vilt och som skjuts, det vet inte om något och kan alltså inte ha någon dödsångest i sig. Kanske dags för ännu mer viltkött. Hur tänker du? Äter du kött? Äter du bara naturbeteskött eller kanske bara vilt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar