Nu är nästan alla tillbaka på jobbet och vid fikat bjuds det på någon slags chokladbakelser. Jag tar ingen. Helt enkelt för att jag inte vill ha. Det har inte hänt sedan jag var gravid senast. Och det är länge sen. Jag har haft en enorm förkärlek för sötsaker. Med choklad. Nu äter jag choklad ibland, men mer och mer sällan och det är alltid riktigt mörk choklad i så fall med hög kakaohalt. Sedan i februari har jag ätit en chokladkaka med lägre innehåll av kakao. Jag mådde inte bra av den. Magen svällde faktiskt rejält och jag mådde lätt illa. Bra med tester ibland. Och nu på fikarasten går jag bara förbi kakbordet – ett sådant ögonblick som känns fantastiskt bra. För jag känner inte att jag väljer bort något som jag egentligen vill ha. Tvärtom. Jag väljer bara det jag vill ha nu för tiden. All skillnad i världen i ett sådant ögonblick.
Det är ju oftast inga svåra val när det är så tydliga kroppsliga skillnader. Min mage är väldigt känslig och reagerar på minsta lilla. Då är det inte svårt att välja bort. Eller, jo, kanske just när det blir sociala konsekvenser... Slipper du kommentarer? Kramar till dig!
SvaraRaderaNej kommentarerna står som spön i backen :) Alla förutsätter att jag bantar, att det är svårt att avstå... Men det är ju tvärtom! Kramar!
Radera