Näsandning hela tiden!

Jag har varit på en helgkurs för Medveten Andning. Jag måste skriva orden med stora bokstäver för det var så otroligt givande och berikande. Och ja, jag har gått en första kurs för en annan kär yogavän och bloggare Maria och skulle ha gått den här certifieringskursen för ett år sedan. Men livet kom emellan. Hur som helst, nu har jag gått den och jag känner mig full med helium. Skulle kunna flyga iväg för kursen är så oerhört konkret och full av nördig fakta som jag bara älskar. När man kan knyta ihop det jag lärt mig i yogan med vår västerländska vokabulär och med fakta. Vi andas ju via näsan i yogan. Och styr med magen. Och andas djupt och lugnt. Tänk så bra vi mår. Men i resten av tillvaron, hur gör vi då? Andas vi med näsan då också? Eller har vi munnen öppen och förlorar 40 % av vätskan på det sättet. Så att vi blir torra i munnen? Och ja, det går att rada upp hur mycket som helst av fakta och siffror. Men tänk bara att yoga vidare i vardagen. Att andas via näsan jämt. Alltid. När vi sover. När vi motionererar. Tänk att springa ett marathon med stängd mun! Vilken grej och vilken lättnad för kroppen. Jag svämmar över av goda fakta och goda nya kunskaper. Fått andra sätt att förklara djupandningen på. Den som vi mår så förträffligt på. Och ja, ska man andas med stängd mun nattetid så vet man ju inte om man gör det egentligen. Bästa sättet är helt enkelt att tejpa sin mun. Kan låta dramatiskt. Själv tyckte jag det var otäckt först, men sen, vilken skillnad. På sömn. På allt möjligt. Våga ta emot näsandningen i HELA ditt liv. Anders Olsson heter pionjären som läst 500 undersökningar i ämnet och skrivit boken Medveten Andning. Och ja det är klart att yogan och den medvetna andningen gifter sig. På ett fantastiskt sätt.
 

Maten!

Älskar att känna igen mig.I det som inte heller är så politiskt korrekt. Som när Cecilia Folkesson i sin blogg skriver att det är så mycket som handlar om mat. Och pratas om. När man vill fokusera på annat. Ja jag vet, när barnen är små, om man har barn, så blir det lätt så. Eftersom barn äter ofta :) Men nu när barnen är vuxna är det sådan frihet. Och jag gör precis som hon gör, jag kan öppna en makrillfiléburk eller tonfiskburk och så är kvällsmaten klar. Gör det ibland på jobbet men frågorna blir för många, jag drar mig lite för det. Men maten har för stort fokus idag. Alla dessa matlagsningsprogram och mattävlingar i allt från att baka en kaka till att svänga ihop en meny. Jag ser inte på något. Ja det kan vara inspiration. Men så många! Kanske vill vi hellre titta än göra? Jag vet bara att jag inte vill ha totalt fokus på maten hela tiden. Den är en del av att leva men inte mitt stora intresse. Hur tänker du?

Vin?

Var i Stockholm igår. Åt lunch på Fotografiska och jag gillar den platsen så mycket. Det finns alltid någon bra utställning att se. Skönt hus. Vi tog varsin sallad. Jag med räkor, min man med fetaost. Gott. Vi tog varsitt glas vin. Vitt. Och jag vet ärligt talat inte när jag drack ett glas vin senast, kanske någon gång i våras. Det har ju förändrats det här med vindrickandet sedan yogan kom in i mitt liv. Och ännu mer med lågkolhydratkosten. Men jag blir sugen ibland. För att det är gott med vin ibland. Men låter oftast bli för hela mitt system blir så påverkat. Och igår var inget undantag. Kände mig snurrig och off direkt. Man blir ju inte direkt smart av att dricka vin, även om det kan kännas så :) Men igår blev det så tydligt för mig hur snabbt min skalle blir påverkad av alkohol. Och ja, eftersom jag dricker så sällan så känns det naturligtvis mer. Men ändå. Så talande. Man blir lite dummare hel enkelt för att uttrycka det rått. Och ljudnivån var lite skränig. Så där som det blir när man dricker. Det första som blir påverkat är hörseln, inte konstigt att alla talar högt när de tar ett glas eller två. Nä. Alkoholfria drinkar får det bli framöver. Trots allt.

Måne, kokosfett och långsamhet

Det var fullmåne i natt. Blir alltid lite upp och ned av den. Oftast någon dag innan månen är full. Jag tar det varligt, yogan är som en skugga av sig själv de dagarna. Och det känns fint. Fick äntligen hem mitt deodoriserade kokosfett igår, det som jag har i kaffet på morgonen och som jag använder när jag inte vill att allt skall smaka kokos. Jag gillar kokossmak. Ibland. Men inte i allt. Samtidigt vet jag att kokosfett är väldigt nyttigt och går direkt till förbränning. Ger mig energi helt enkelt. Men har tagit det långsamt och lugnt hela morgonen. Fick stå i bilkö en stund på grund av en bilolycka. Då far tankarna. Och långsamheten sprider ut sig ännu mer. Tänker på allt och ingenting. En stillsam dag med röda löv och grå himmel.

Mardrömmar?

Jag har några arbetskamrater som också dragit ned på kolhydraterna. Och som de flesta andra har de märkt effekter direkt. En av dem sa att när han äter kolhydrater blir han förutom att bli hungrig väldigt snabbt igen och får en tyngdkänsla i magen, också påverkad nattetid. Han drömmer mardrömmar! Jag har inte tänkt på det, om jag har speciellt oroliga drömmar efter något kolhydratintag. Men igår var jag på en indisk restaurang med ett stort nätverk från hela landet. Jag åt naanbröd och lite ris. För att jag valde det. Men det som följer direkt blir att hungerkänslorna förändras lite grann direkt, det kommer ett slags sug efter "något" ganska snart. Och det är lätt att börja äta en del av det jag valt bort. För att det finns på bordet. Så klen ursäkt. Men i alla fall. Och natten var fylld av märkliga drömmar. Svårt att skaka av mig. Tillfälligheter kanske. Vad säger du? Finns det någon koppling för dig när det gäller mat och drömmar? Och nej, min mage mår inte alls bra idag och jag känner mig bakis fast jag drack vatten. Mardrömmar.

Fuska eller unna sig?

Fuska. Unna sig. Två sidor av samma mynt, som många frågar om som inte äter lågkolhydratkost. Folk frågar vad jag unnar mig när jag vill göra det. Tidigare  har fusket eller unnandet inneburit kolhydrater för min del. Idag ser fusket ut som att jag äter bär med creme fraiche. Att jag äter raw chokladpudding, dvs chokladpudding gjord på avocado och kakao. Det är inget "fusk" i egentlig mening. Men idag när jag äter mer fett och protein och väldigt lite kolhydrater så platsar det i den kategorin. Jag är ingen fanatiker, men jag mår så mycket sämre på att "unna" mig en brödskiva att hela min kropp vill att jag ska låta bli den. Dessutom äter jag mer och mer sällan mjölkprodukter, jag äter smör och bregott. Någon gång en ostbit. Men oftare fårost och getost. Det är som jag fasar in mig i den paleoliknande kosten mer och mer. Och så fort jag får i mig grädde eller creme fraiche, ja då känns det i hela magen. Det är inte så märkvärdigt egentligen. Det mesta handlar om var man kan hitta bra alternativ när man vill "fuska" eller "unna sig".