Tar bort det också

Rödvin. Som jag gillat det. Tidigare i mitt liv. Nu har det gått flera år sedan jag drack rött vin. Jag har druckit vitt vin de få gånger jag druckit något de senaste åren. Men ibland kan jag bli sugen på det röda. På känslan som infinner sig. På julfesten fick jag tre små rödvinsflaskor i mitt paket. Vin med olika koppling till rim och film, som var festens tema. Egentligen  dricker jag inte rött. Men en gåva är en gåva tänkte jag. Igår kväll såg vi en film och tog lite vin. Jag drack två glas. Och kände mig nästintill berusad. Ingen skön känsla alls. Och än en gång inser jag att den här vägen jag slagit in på, den bara fortsätter, åt håll man kanske inte tänkt sig från början. Det här med yogan, allt som den för med sig. Men också. OCKSÅ. Det här att leva huvudsakligen utan socker och snabba kolhydrater. Det för också med sig sensationer i kroppen. Jag kände mig svullen. Direkt. I lederna och i kroppen. Märkligt. Men intressant. Och nej. Det där rödvinet, det är inte för mig längre. Inte ens som present. Vi är individuella och kanske passar det bra för någon annan. Nu vet jag också att det finns socker i en hel del av rödviner. Inget att vänta på. Ta bort det röda helt och hållet.