söndag 4 december 2011
Stormandning
När jag ligger i savasana efter min yoga och bara lyssnar och följer mitt andetag utan att styra det - då. Då hör jag stormen ta tag i trädkronorna utanför. Ruska om huset. Rejält. Flagglinan slår hårt mot flaggstången. Det viner. Tar tag och kör runt. Och jag märker hur min andning flyttar sig mot det snabba hållet. Jag har alltid känt att vind påverkar mig negativt. Ibland vill man ha blåst, en rejäl vindpust som lyfter. Men oftast känner jag att det inte är något som mitt system vill ha. Kyla är inget problem. Men vind... Har säkert att göra med vata doshans dominans i mig. Som är större än vad jag trott tidigare. Som jag fick veta i Indien. Så jag ligger där och hör mitt eget andetag gå snabbare. När jag observerar. Styr jag så blir det lugnare. Känns spännande mitt i alltihopa. Förmodligen påverkas vi mycket mer av naturen och elementen än vad vi tror. Stormandning så här på andra advent. Andas lugnt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror verkligen också att vi påverkas av elementen och jag tycker inte alls att det går emot andra övertygelser man kan ha. På något sätt är vi ju ett - hela världen/skapelsen - och det hade varit konstigt om de olika beståndsdelarna inte påverkade varandra. Igår var jag mycket märkligt nedstämd och varje gång det är fullmåne påverkas jag på något sätt. Ofta inte samma. Skumt. Stormandning låter poetiskt och magiskt! Kram till dig!
SvaraRadera