måndag 30 januari 2012

Ljust och fräscht

Måste bara gå ut. En liten liten stund. Vitt glimmande frosttäcke och solen som ler lågt och varmt. Känner mig som det bara är jag vaken. Fast det är mitt på dagen. Så tyst. Så stilla. Ljust. Har legat däckad sedan i torsdags och vet hur gott det gör att få röra på kroppen. Lite. Andas friskt luft. Lite. Även om den friska luften är kall. Jag knyter halsduken över mun och näsa och håller samtidigt munnen stängd. Värmer upp mina andetag på det viset och går sakta. Ett hus jag aldrig tidigare sett ligger gömt i skogsbrynet. Så märkligt! Men ofta ser jag annat när jag går sakta. Det glimmar i alla grässtrån på ena sidan vägen och på den andra inte alls. Så olika det är. På sidorna. Precis som i kroppen. I yogan. Kanske till och med i andetaget? Har inte tänkt så men det kanske är så? Ibland... Går en halvtimme och är helt slut. Men ändå nöjd. Missade Fredrik Lindströms och Henrik Schyfferts föreställning Ljust och fräscht i fredags. Men idag får jag ändå en liten dos av just ljust och fräscht :) Kryper ner med raggsockor i soffan igen. Snart är den här ändlöst långa månaden slut. Andas djupt trots hostan. Tar in hela det ljusa fräscha inuti bröstkorgen.

2 kommentarer:

  1. Ja äntligen är den långa månaden slut. Det känns som eoner sedan nyår och ändå är det bara en månad sedan... Perspektiv är inte alltid så självklara.

    Ljus från min bröstkorg till din!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårt det där med perspektiv ibland... Men tack för ditt ljus!

      Radera