Pusselbitar. Fogas samman så jag ser en bild. Lite annorlunda än jag trott. Men befriande. Jag har hittat vad som är vad i mitt letande. Det känns så mäktigt. När det gäller min andning. Det är två delar. Den ena delen är att jag har luftrör som lätt blir påverkade av kyla men mest av vind. Och jag har aldrig ont i halsen, det hoppar ner direkt i luftvägarna in i lungorna. Det får jag ta med i beräkningen och så är min konstitution. Håller mig varm där. MEN. Det finns också annan hjälp och den får jag just nu av bästa
Maria som har en medveten andningskurs som jag går på distans. Pusselbitarna föll som ett vattenfall över mig igår, fogades samman elegant och bildade en bild. Bilden av mig. Bilden av mina inre andningsvägar. Den andra delen, den skriver jag om en annan dag. Men den är lika mäktig. Den som söker finner. Eller hur säger man? God helg mina vänner i den varma mjuka disiga hösten. Andas in. Andas ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar