Till och med ismannen

Läser en liten notis om ismannen som hittades på en glaciär i Alperna. Han kallas för Ötzi och hittades 1991. Hands tänder var stadda i upplösning, sannolikt en effekt av en dålig näringsfattig och ensidig kost. Troligen åt han mestadels gröt och bröd, inte så mycket annat. Har läst om det flera gånger, hur dåligt tandstatus gamla skelett har, när deras kost mest bestått av kolhydrater till största delen.  Trots att spannmålet med all säkerhet var näringsrikare än den manipulerade gröda vi har idag. Och för egen del kan jag med säkerhet säga att mitt tandstatus är mycket bättre sedan lågkolhydratkosten gjorde entré i vårt hus. Jag har skrivit om det tidigare, hur min tandsten snart är ett minne blott. Men när jag läser om ismannen påminns jag än en gång över hur stor påverkan kolhydraterna har i våra liv. Något felsteg hit eller dit, det handlar inte om, det handlar om den kost man huvudsakligen äter. Och jag har fått höra om min saliv. Tandläkare efter tandläkare har sagt att det handlar om salivens sammansättning över hur mycket tandsten man får. Kanske har min saliv blivit annorlunda utifrån att jag nobbar kolhydrater och socker. I stort sett. Eller också. ELLER OCKSÅ har de inte haft koll på vad som orsakar vad. Klart är att när jag var hos tandhygienisten för några veckor sedan så hade jag lite, väldigt LITE tandsten. Då hade jag inte varit där på länge, över ett år. Tidigare gick jag två gånger om året och hade mycket. Vilken skillnad! Och stackars dig isman, du hade inget val. Men det har vi.