Utan förbehåll

Fyller på. Hela tiden. Med det jag behöver. Jag har släppt tankar om vad man ska eller bör. Jag gör det jag behöver. Planerar också för våren. Yogan. Min yoga. MIN. Resor. Ibland är nästan förberedelsen den bästa tiden. När allt ligger framför som ett obrutet sigill på ett paket. Ett lackat emblem som döljer alla önskningar och förhoppningar. Som gåvor till sig själv. När jag tittar bakåt kan jag se att jag varit sparsam med att faktiskt låta mig själv göra det jag vill. Utan förbehåll. Det har varit haken. Förbehållen. Men sedan Indien är det som något ganska stort har släppt. Som jag lagt ett skal kvar därborta i värmen. Inget jag behöver längre. Först kände jag mig tom. Innehållslös och trött på ett märkligt vis. Den här veckan har andra saker lagt sig till rätta inuti. Och där jag lyft mina egna behov. Skärskådat vad jag önskar och vad jag behöver. Jag fortsätter att fylla på. Ger mig själv små gåvor. Och det är OK. Det är vad jag behöver. Som kursen i medveten andning. Så mycket den ger mig i ett vidare perspektiv. En riktig gåva till mig. Som sprider andra fördelar. Helgen väntar som en korg med paket. En god helg till er! Och att ni ger er vad ni behöver. Tillåter er. Utan förbehåll!